Förhöret höll inte på mer än 5 minuter.

Men det känns alltid som att det tar en evighet innan dem tar slut. Man vet ju aldrig vad nästa fråga kommer att vara. Men det var inget speciellt förhör så det gick bra.

Efter förhöret pratade vi om lite allt möjligt.

Skönt att han kommer hit och pratar lite oxå.

Jag berättade att min samtals ansökan hade gått igenom.

han sa att han skulle försöka hinna upp hit på eftermiddagen så att jag kunde få mitt första samtal.

Dagen flöt på helt ok, fick min träning och promenad. Men det gick ju ganska segt för jag visste ju att jag kanske skulle få ringa.

Men han lovade ju inte. Men jag gick på helspänn hela dagaen och hoppades att han skulle komma hit.

Tiden gick och klockan blev både 15.00 och 16.00 så jag tänkte att när jag klockan vart 16.00 skulle han inte skulle hinna hit idag. Men strax efter det så knackade det på min cell dörr och jag hör pipet som alltid piper när dem sätter sin "nyckel" mot låset, dörren öppnas och jag ser att det är "A" som står där.

YES! skriker jag rätt ut, jag vart så jävla glad.

"A" och en av personalen skrattar åt mig med ett stort leende på läpparna. Dem förstår att det här är stort för mig.

"A"säger åt mig att nu går vi iväg så du får ringa till din pappa någon gång,här kan vi ju inte stå.

Vi går in i ett rum på avdelningen där det finns en soffa, ett bort och två stolar.

Jag slår mig ner i soffan direkt.

Jag kände att "A" va lite stressad, och när vi hade fått in en telefon in till rummet så berättade han att han hade lovat sin familj att åka iväg och handla lite kläder.

Men han va så otroligt snäll så han stannade kvar för min skull så att jag skulle få ringa.

Sjukt snällt!

"A" tar upp luren och sätter på högtalaren på telefonen.

Han slår nummret som står på ansöknings pappret som jag skrev.

Magen knyter sig och jag blir mer och mer nervös när signalerna går.

Det hinner gå 4 signaler och på dem signalerna hinner man tänka länge.

Fan, tänk om han inte svarar.

Då blir jag ju helt knäckt.

Men han svarar direkt efter att 4:e tonen gått.

-Ja hallå, säger pappas röst i telefonen.

Jag får en stor klump i halsen direkt och jag känner att en tår rinner ner längs kinden och droppar på "A" hand.

Han tittar på mig och förstår att det är jätte jobbigt för mig.

"A" svarar tillbaka till pappa och säger åt honom att det är "A" från polisen i umeå.

-Okej, säger pappa

-Jag har Din son här brevid mig och han skulle gärna vilja prata prata med dig. Men först måste jag gå igenom lite saker så att jag inte ska behöva bryta samtalet mellan er.

- Ja självklart.

"A" berättar att vi får inte på något sätt prata om mitt brott och lite andra små saker.

Nu var det min tur att prata med pappa.

Klumpen i halsen trycker sig längre upp och det känns nästan som att jag måste spy.

Tårarna fullkommligt rinner ner längs mina kinder och ner i knät.

Jag känner att jag knappt an prata.

-Hej pappa, säger jag med darrande röst.

-Hej fan va kul att få höra din, röst säger han till mig

-Ja, säger jag och det brister totlat.

Jag får inte fram ett enda ord, det är tyst i telefonen men efter en liten stund så säger pappa

-Hur mår du.

Det tar en stund men jag sansar mig.

Vi pratar ungefär 20 minuter om lite allt möjligt.

Det var dax att lägga på.

Klumpen i halsen hade nästan försvunnit men den kom tillbaka när jagh skulle säga " ha det bra".

Det var svårt att säga hej då. Jag ville ju inte lägga på, men det var svårt att prata om något.

Jag hade ju typ 1000 frågor men dem hade försvunnit.

Tillslut la vi på iaf.

Jag tackade "A" så mycket för att han gjorde det här för mig.

Sen fick jag gå tillbaka till min cell.

Cellen var mörk och den kändes dystrare än någonsin.

Tårarna rann och rann och rann.

Jag mådde verkligen dåligt nu. Men jag var ju glad över att jag fick prata med pappa naturligtvis.

Jag fick kippa efter luft ibland, och jag kände hur det började svida på ögonlocken tillslut av allt tårar.

När kvällsmaten kom så såg personalen ju såklart direkt att jag inte mådde bra. Dem satt inne hos mig en stund och pratade lite. En av dem gick och hämtade små iskuber som jag kunde lägga på ögonlocken.

Det var skönt.

Somnade tidigt den kvällen, jag var helt utmattad...