Fick mitt första svarsbrev idag.
Det var från mamma, sjukt jobbigt att läsa men det var oerhört kul!!
Fick brev från syrran också, fy fan va roligt det är att få brev!

Jag satt och läste hela dagen i boken förutom när jag hade min promenad.
Det var kallt så inihelvete -20 grader!
Jag hade motion på eftermiddagen också. Sprang 35 min och rodde i 15 min.

Min advokat ringde mig och frågade om jag visste om att det var omhäktningsförhandling på Torsdag.
Jag visste om det för jag hade fått brev om det från sundsvalls tingsrätt.

Advokaten tyckte att vi måste slåss för att få ut mig från häktet.
Det kan inte vara nödvändigt att jag ska sitta här mer. J
ag har ju erkännt mitt brott och jag kan omöjligt knytas till någon annan än min ”huvudman”.
Och jag kan där med inte försvåra utredningen längre.
Inte för att jag någonsin kunde göra det men nu är det uppenbart.

Det gav mig förhoppningar om att få bli frisläppt, men det är idiotiskt att ha förhoppningar men det va oundvikligt att sudda ut dem. 
Kommer nog förmodligen att bli besviken, men man lever ju väldigt ofta på förhoppnigar om det goda.
Kan ju inte rå för det…